Lätt att skära breda remmar ur andras läder

Skogsnäringens framtida könsfördelning?

”Det är lätt att skära breda remmar ur andras läder” sa en av mina kollegor när hon igår hjälpte mig med förberedelserna inför en workshop inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests. Fyra olika grupper har tidigare träffats två halvdagar för att forma sina framtidsscenarier för den svenska skogen år 2054. Igår träffades vi alla för att förtydliga, förklara och i bästa fall förstå varandras scenarier. Våra processledare betonade att syftet med dagen inte var att bli överens ….. och det blev vi inte heller.
De fyra grupperna var Naturvård och miljö, Rekreation och lokal utveckling, Skogsbruk och energi och Samiska verksamheter. Det var en ovanlig könsfördelning i vår skog-o-energigrupp den här dagen, fem kvinnor och en man. Är det kanske som Per Schlingmann sa på skogsnäringsveckan att framtiden tillhör kvinnorna?
De olika scenarierna var just det – olika.  Och visst försökte vi förtydliga och förklara våra scenarier för varandra. Men försökte vi förstå? Skulle inte tro det. Vi i vår grupp drog förstås allt det där om tillväxtpotentialen, nyckeln till det biobaserade samhället, klimaträddaren, ökad variation i brukandemetoder, uppnådda miljömål,  livskraftig landsbygd, kunskap, dialog och fortsatt välfärd. Ingen reaktion. Och Naturvård-och-miljö-gruppen undantog halva skogsarealen från skogsbruk och på andra halvan skulle de bedriva kontinuitetsskogsbruk. Då uttalade någon de bevingade orden ”det är lätt att skära breda remmar ur andras läder” (och det var inte jag).

Backcasting i skogen

Ser framtidens skog och skogsnäring ut så här?

Backcasting – kan det handla om flugfiske, kast med liten back eller längtan tillbaka till dåtiden? Nej ingetdera. Metoden backcasting används när man har en vision och vill hitta vägen fram till den. Jag har nyligen deltagit i en arbetsgrupp på temat ”Vad ska vi ha skogen till i framtiden?” Under två träffar har vi, ca femton personer från olika delar av skogssektorn, förflyttat oss fyrtio år fram i tiden och försökt beskriva hur vi vill att allt som har med skog att göra ser ut då. Samma process pågår också i tre andra grupperingar med helt annan sammansättning av människor. Vår grupp heter ”Skogsbruk”, de andra tre heter ”Naturvård och miljö”,  ”Samiska verksamheter” och ”Rekreation och lokalutveckling”.
Arbetet ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests. Syftet är lyfta frågan om skogens framtid från den nuvarande nivån, där debatten huvudsakligen förs via media, till högre höjder. Olika intressenter får på ett strukturerat sätt formulera sina respektive visioner av den skogligaframtiden. De proffessionella processledarna kommer från FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) vilket kanske innebär att de är förberedda på värre krig än mellan skogsbruk och miljörörelse. Förhoppningarna är att projektet ska minska polariseringen mellan olika intressenter så att de på sikt kan närma sig varandra. Läs mer om delprojektet på sid 16-17 i den här tidningen.
Jag har ju inte FOIs kunnande och erfarenhet men i maggropen känns det som att de olika framtidstrupperna är väldigt olika stora. I vår grupp är vi 3 personer från skogsägarrörelsen och  4-5 från storskogsbruket. I de andra trupperna finns organisationer som Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens Vänner, Framtidsjorden, Fältbiologerna, Sportfiskarna, Jägarna, Friluftsfrämjandet, Ekoturismföreningen, Hembygdsförbundet, Orienteringsförbundet m fl m fl. Det fladdrar lite i min maggrop när de som äger skogen är i sådan minoritet när den viktiga frågan om vad vi ska ha skogen till i framtiden behandlas.

Ut ur garderoben

 

Klimatnytta fotograferad av Anders Esselin

Igår var en stor dag för oss skogsmullar. Äntligen klev forskarna ut ur garderoben, tog bladet från munnen och flyttade upp skogsbrukets ljus på skäppans ovansida i klimatfrågan. Tomas Lundmark m fl från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests har tagit ett helhetsgrepp på skogsbruket och dess kolbalans. Här finns en länk till deras rapport i tidskriften Forests.
Bilden är solklar, ett aktivt skogsbruk och användning av skogsråvaran för att ersätta  fossila råvaror och energikrävande byggmaterial är på lång sikt det mest klimatsmarta. Varje skördad och använd kubikmeter virke gör en nettonytta på 470 kg mindre koldioxidutsläpp till atmosfären. Now we are talking!
Pressmeddelandet är flitigt spritt och kommenterat på sociala medier. Dock är det helt tyst från miljöorganisationernas sida. Är miljönytta som samtidigt är ekonomisk nytta inte värdig att kommenteras?
Idag kom det ut folk ur en annan garderob, närmare bestämt Skogsstyrelsens. Man har utrett vilka konsekvenser ett slopat toleransavdrag vid naturvårdsavtal skulle innebära. Förödande, verkar vara svaret. Och dessutom anser man att ”borttagande av avdraget bedöms inte påverka markägarnas vilja och intresse att ingå naturvårdsavtal i någon större utsträckning”. Undrar just om ett toleransavdrag på tjänstemännens lön skulle påverka deras vilja och intresse att jobba full arbetsvecka.
Jag avslutar detta blogginlägg med en länk till en debattartikel som jag hoppas kan vidga vyerna när det gäller hur vi ska ta hand om våra naturvärden på ett effektivare sätt än idag.  

 

En dag i forskningens tjänst

Future Forests forskar på hur vi kan få Xtra allt ur skogen

Sitter nersjunken i fredagssoffhörnet och smälter en komprimerad dag med forskare från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Future Forests.  Vid starten 2009 målade man upp fyra framtidsscenarier beroende på hur maktbalansen mellan fossil och förnybar energi skulle utvecklas och styrkan i den politiska styrningen. De fyra scenarierna för skogens roll var ”balansakt”, ”kolsänka”, ”kolutbyte” och ”huggsexa”.  Vilket av dem är vi på väg mot?
Många intressanta forskningsresultat presenterades under dagen.
– T ex så minskar nu kväveläckaget från skogsmark till våra vattendrag jämfört med 70-talet. Varför vet man inte riktigt. Det kan ha att göra med att våra skogar håller större volymer nu.
– Att granen i Norrlands inland producerar bara hälften så mycket som tallen är skrämmande med tanke på att vi pga av älgbetestrycket sätter mer gran och mindre tall.
– Och att den biologiska mångfalden blir lidande av klövviltsbetet ser man tydligt. Nästan inga lövträd tar sig upp över buskhöjd så lunglav och sälgticka kan vi nog glömma om vi ska ha så mycket klövvilt som nu.
– Intressanta GIS-tekniska lösningar ger kartor som visar markfuktigheten på ett detaljerat sätt. Därmed kan körningen med skogsmaskiner planeras på ett bättre sätt så att körskador undviks.
Skulle kunna skriva mycket mer men timmen är sen och ögat trött. Sammanfattningsvis så jobbar Future Forests med synteser för ”science to policy”. Och det kan vi inte få för mycket av.