Skogsägarnas återupprättelse

reservatsgränsHäromdagen fick jag besök av en gammal skolkamrat, tillika skogsägare i Offerdal. Hon var svart i ögonen, upprörd, kränkt och arg. En tjänsteman på länsstyrelsen hade tagit initiativ till att på tämligen lösa boliner försöka bilda ett 600 hektar stort naturreservat på Almåsaböndernas hemskog, kant i kant med det redan befintliga reservatet på 200 hektar. Markägarna var helt emot det och nu hade landshövdingen kallat till möte.

Det planerade reservatet skulle slå hårt mot skogsägarna. En av traktens yngre mjölkbönder (rödlistad art) skulle mista tre fjärdedelar av sin skog. En annan skogsägare skulle bli av med all skog. Förödande för denna fortfarande levande bygd. Förödande för förtroendet för länsstyrelsen hade tjänstemannens attityd och hantering av ärendet också varit. När en skogsbonde vid ett tidigare möte uttryckt sin förtvivlan över vad hans barn som planerat att ta över gården nu skulle leva av blev tjänstemannens svar att ”…. skapa dig ett eget liv någon annanstans.” Man kan tappa andan för mindre.

På landshövdingens möte var det annat ljud i skällan. Landshövdingens inställning var tydlig. Man kommer inte att göra något emot markägarnas vilja.  Stämningen på mötet lär ha varit varm och positiv till skillnad från det tidigare mötets ”expropriativa” karaktär. Och den aktuella tjänstemannen var förflyttad till annan tjänst. Min skolkamrat var bubblande glad när hon ringde mig efter mötet. Hon var lyrisk över landshövdingens och länsrådets kloka framtoning och över den lokala arbetsgruppens och LRFs engagemang.

Knappt hade jag återfått andan efter Almåsa-rysaren innan nästa återupprättelse för skogsägarna kom. I februari förra året började Skogsstyrelsen att, utan samråd med eller godkännande av skogsägarna, publicera avverkningsanmälningar på webben. (se bl a blogginlägg Storebror ser dig) Igår meddelade Förvaltningsrätten i Jönköping i en dom att avverkningsanmälningar från en enskild markägare inte får publiceras digitalt. Domen visar att det inte finns sakliga skäl till att låta det allmänna intresset väga tyngre än den enskildes integritet. Tacka skogsägarrörelsen med Södra i spetsen för denna vändning.

Ja vilken vecka! Jag känner mig så stolt över min länsstyrelses kloka ledning och över engagemanget från lokala skogsägare, LRF och skogsägarrörelsen. Tillsammans går det att göra skillnad!

Svartkrog med stort S

Gruppfoto från Svartkrogen

Gruppfoto från Svartkrogen

Har du varit på Svartkrogen? Om inte så åk dit. Det är en sinnlig totalupplevelse. Svartkrogen finns på Almåsa kursgård utanför Stockholm. Som namnet antyder så är det svart, riktigt kolsvart, där inne. I Kraftsamling Skog är vi inte mörkrädda, vilket nu är bevisat efter en kväll på Svartkrogen. Att i fullständigt mörker diskutera dikesrensningens vedermödor var ingen större konst. Vedermödor uppstod däremot för den som väluppfostrat försökte äta med kniv och gaffel. Den synskadade serveringspersonalen lotsade oss på ett föredömligt sätt in i en värld där andra sinnen än synen gäller. Nu vet jag för första gången hur sockerärtor låter, mineralvatten doftar och Christer Segersteen känns. Min bordskavaljer på andra sidan var hemtame Svarte Swartling, känd moviestar från LRFs hemsida/YouTube.